Frågor och svar om energiborrning och värmepumpar
Intresset för värmepumpen som uppvärmningskälla har stigit stadigt sedan mitten på 90-talet. Det är inte så märkvärdigt med tanke på att den otvivelaktigt står för det mest miljövänliga (och kostnadseffektiva) uppvärmningsalternativet för såväl villor som industrier. Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren kring denna teknik.
Ytterligare frågor och svar hittar du på SVEP:s webbplats.
(Öppnas i ett nytt fönster.)
- Vad är borrkax?
Borrkax är det material som kommer upp till markytan i samband med borrning och består följaktligen av samma material som de genomborrade geologiska formationerna. Oftast liknar det en gyttja full med blandat grus, sand och vatten. I stället för att frakta bort kaxet, kan det med fördel användas som utfyllnadsmaterial på tomten eller jordförbättringsmedel i den egna trädgården. I vissa länder återfyller man borrhålen med kax efter att ha installerat och vätskefyllt kollektorslangarna.
- Varifrån hämtar värmepumpanläggningen värmen?
En värmepumpanläggning transporterar värme från en värmekälla till en uppvärmningsanläggning inomhus. De bästa och stabilaste värmekällorna utgörs av berg och grundvatten. Värmeenergin som håller berget varmt (på de djup som är aktuella för bergvärmeanläggningar) kommer i princip från solinstrålning och den varma nederbörden/vinden.
- Finns det berg överallt?
Berg finns det överallt, men på många ställen måste man borra sig till det. Generellt sett finns det två sorters berg vi kan nå på detta sätt - urberg eller sedimentärt berg. Såväl urberg som sedimentärt berg kan användas för utvinning av värmeenergi, men de har olika värmeledningsförmåga. I praktiken betyder det att man borrar djupare i sedimentärt berg jämfört med urberg för att kunna utvinna samma energimängd.
- Hur djupt måste man borra för komma ner till berg?
För att komma ner till berg måste man först borra igenom jordlagret, som är ca 7 m tjock (medelvärde i Sverige) och kan variera i olika områden. Ur energisynpunkt är jordlagret ganska energifattigt och ger ett relativt begränsat energitillskott (ca 1/3 jämfört med berg).
- Hur vet jag hur långt jag måste borra för att komma ner till berg där jag bor?
Ser du berg komma ända upp till markytan (bergknalle), kan det tyda på att det är det fasta berget du ser. Det finns idag ganska detaljerade geologiska kartor att tillgå. Du kan även kontakta Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som kan hjälpa dig att uppskatta på vilket djup det fasta berget ligger.
- Hur djupt borrar man för att installera en värmepump?
Borrhålets djup bestäms av hur mycket energi du måste utvinna för att värma ditt hus. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar naturligtvis det totala borrhålsdjupet. Först måste man borra igenom jordlagret - den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall drivas minst 2 m in i det fasta berget. Energibrunnsnormen föreskriver dessutom att foderrören måste drivas ner minst 6 meter ner från markytan (se vidare Energibrunnsnorm 97). Foderrörsborrning är den dyraste delen av borrningen. Har du exempelvis 8 meter till fast berg, krävs det minst 10 meter foderrörsborrning. Därefter fortsätter man med bergborrning tills det nödvändiga borrhålsdjupet nåtts. Det är din installatör som räknar fram borrhålsdjupet med hänsyn tagen till ditt energibehov och värmepumpanläggningens specifikationer.
- Hur länge räcker värmen i berget?
En värmepumpanläggning kopplat till ett borrhål sänker naturligtvis temperaturen i borrhålet. Men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från bergmassan. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter ca 5 år och blir några få grader lägre än före borrningen. Det viktiga är dock att din värmepumpanläggning inte bortför mer värme än det som tillförs borrhålet. Är anläggningen rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för all framtid. Det är alltså viktigt att dimensioneringen av anläggningen görs korrekt så att man får fram rätt borrhålsdjup. Vanligen räknar man med att energiuttaget kan beroende på geologi och temeperatur, variera mellan 10-30 W/m (per meter borrhål) vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut desto lägre är den genomsnittliga temperaturen i berget, vilket måste kompenseras med längre borrhål.
- Hur djupt behöver jag borra?
Borrhålets djup beräknas utifrån värmepumpanläggningens storlek och bergets värmeledningsförmåga - ju större värmepump desto djupare borrning och/eller fler borrhål. Ett borrhål kan, utan att förlora sin funktion som energikälla, avge en begränsad mängd värme - en vanlig uppskattning är ca 10 - 30 W (watt) per meter borrhål. Den som levererar din värmepumpanläggning (eller tillverkaren) skall räkna fram borrhålsdjupet för just den modell av pumpen som Du har beställt/blivit offererad. Det är viktigt att det s k aktiva borrhålsdjupet anges i offerthandlingarna. Aktivt borrhålsdjup är den del av borrhålet där kollektorn har kontakt med det omgivande bergmaterialet via exempelvis vatten, fyllning eller annat värmetransporterande medium.
Vanligen är det vatten (grundvatten) i energibrunnen som fungerar som energiöverförande medium. Det totala borrhålsdjupet får du då fram genom att lägga till avståndet från markytan till grundvattennivån. (Det är det totala borrhålsdjupet som ligger till grund för beräkning av borrningskostnaden.)
- Kan man borra grundare resp. djupare borrhål?
Grundare borrhål än rekommenderat djup bör aldrig borras - borrhålet kommer helt enkelt inte att kunna leverera den mängd energi som anläggningen kräver och det föreligger risk för frysning.Naturligtvis kan man borra djupare hål, men det är inte nödvändigt för säkerställande av anläggningens funktion. Däremot rekommenderas att borrhålets djup ökas med ca 20-25% jämfört med standardvärde, då pumpen skall ingå i ett s k lågtemperatursystem (exempelvis golvvärme). I dessa system arbetar värmepumpen effektivare vilket innebär ett större energiuttag ur borrhålet vilket i sin tur måste kompenseras med ett djupare borrhål.
- Var kan man borra efter energi och vilken är den bästa platsen på ens tomt?
Ett borrhål skall givetvis placeras på ens egen tomt. Det betyder att vid lutande borrhål skall borraren se till att inte passera tomtgränsen. Om möjligt skall brunnen inte placeras närmare än 10 meter från tomtgränsen utan grannens medgivande.
Det vanligaste är att värmepumpanläggningen placeras inomhus (grovkök, källare). Med tanke på ledningsdragning skall borrplatsen ligga så nära huskroppen som möjligt, dock inte närmare än 4 meter från husväggen. Anledningen är att man vill ha fritt arbetsutrymme runtom borriggen under borrningen och för omhändertagande av borrkax.
Generellt är trånga passager eller innegårdar inget direkt hinder då det idag finns små, kompakta riggar som klarar av borrning ner till ett par hundra meters djup.
- Varför borrar man ibland flera hål?
Anläggningar för uppvärmning av exempelvis stora villor, skolor och industrier måste kunna leverera stora mängder värme. Eftersom borrning ner till stora djup är kostsam och tekniskt sett mera krävande, borrar man flera grundare hål. Det är viktigt att hålen inte placeras för nära varandra – vanligen rekommenderas minst 20 meters avstånd mellan två hål. För tätt placerade energibrunnar "stjäl" energi från varandras värmeupptagningsområden och följaktligen inte kan leverera den beräknade energimängden. Om man inte klarar 20-metersgränsen på markytan, kan lutande hål borras (så länge de hamnar innanför tomtgränsen) – borrhålen lutas då från varandra (i solfjädersform) så att medelavståndet mellan borrhålen är minst 15-20 meter (avståndet mellan borrhålens resp. mittpunkt). Dimensionering av s k flerhålssystem är mera invecklad då man måste ta hänsyn till hålens inbördes läge. Vanligen rekommenderas flerhålsborrning om dimensioneringsberäkningarna pekar på att ett borrhål med djup överstigande 150 meter.
- Hur nära varandra kan man placera en energibrunn och en dricksvattenbrunn?
Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen. Generellt sett talar man om ca 10 meter som en säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i en befintlig dricksvattenbrunn påverkas under en kort period, men risken för bestående skador bedöms som liten. Samråd alltid med borraren innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.
- Kan vilken borrad brunn som helst användas som energibrunn?
Rent borrtekniskt finns det ingen skillnad mellan en brunn avsedd för utvinning av dricksvatten och en energibrunn. Om borrhålet är tillräckligt djupt och dess diameter minst 105 mm (kollektorslangarna måste få plats), kan det användas som energibrunn. Känner du inte till borrhålets djup och diameter, kan du kontakta SGU:s brunnsarkiv – enligt lagen skall borrare anmäla varje borrad brunn till SGU.
- Kan en för grund brunn fördjupas för att öka dess energikapacitet?
Många vill gärna utnyttja gamla borrhål för energiutvinning. Är vattenkvaliteten i brunnen mycket dålig eller har vattnet sinat kan den ju användas som energibrunn. Generellt kan brunnar med diameter på minst 105 mm fördjupas genom fortsatt borrning. Flertalet borrare vill dock inte åta sig arbetet p g a att risken att fastna med borrutrustningen är relativt stor.Likaså har en borrare ansvar för de borrhål han/hon producerar och tar inte gärna över ansvaret för brunnar borrade av andra borrare.
- Vad innebär saltvatteninträngning?
Inom vissa områden i Sverige, främst kustnära sådana, kan man påträffa saltvatten på relativt små djup ( 30-50 meter under marknivån.) Borrar man för djupt är risken stor att vattnet trycks upp i brunnen och vill det sig illa, sprider sig det salta vattnet till dricksvattenbrunnarna i området. Man undviker denna risk genom att avtäta borrhålet på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från det ovanförliggande sötvattenområdet. Därför är det vikltigt att kontinuerligt undersöka saltvattenhalten i samband med energiborrning.
- Kan man använda samma brunn för dricksvatten och energiutvinning?
Generellt sett går det bra. Det finns dock ett par viktiga aspekter som måste beaktas. I en dricksvattenbrunn monteras vanligen en dränkbar pump nära brunnsbotten - i en energibrunn löper kollektorslangarna från marknivån nästan ända ner till botten. För att båda systemen skall få plats krävs det borrhål av något större diameter än vanligt.
När värmepumpanläggningen är igång, avkyls vattnet i brunnen, vilket i sin tur leder till att det åtgår mera energi för att värma upp detta vatten, exempelvis för dusch eller matlagning. Det betyder att en del av den energivinst man får i sin värmepumpanläggning försvinner. En annan viktig faktor är förändring av borrhålets aktiva djup. Då vattennivån i brunnen sänks i samband med vattenuttag (i samband med bad), minskar den aktiva borrhålslängden, vilket direkt påverkar tillgången på värmeenergi. I brunnar med låg tillrinning kan detta resultera i avsevärd sänkning av systemets kapacitet.
Slutligen kan ett praktiskt problem nämnas. I en kombinerad dricksvatten-/energibrunn monteras kollektorn så att den hänger fritt ovanför pumpen, för att inte skadas av pumpens rörelser. Vid pumphaveri måste kollektorn tömmas på kylvätska och lyftas upp innan pumpbyte kan ske. Det för med sig att hela kollektorinstallationen måste göras om, kylsystemet fyllas på nytt osv. Hela denna procedur ökar naturligtvis risken för att skada kollektorslangen.
- Vilka dimensioner är vanliga vid borrning av energibrunnar?
Det finns idag ingen föreskrift som reglerar brunnsdiametern. Standardmåtten för borrkronor som används av borrarna idag är 115 mm, 140 mm och 165 mm.
- Vilken borrhålsdimension är bäst?
Valet av borrhålsdiametern är helt avhängig det djup och den utrustning som krävs för att brunnen skall fungera på ett tillfredsställande sätt. I en energibrunn vill man åstadkomma ett maximalt värmeflöde från det omgivande berget in i kollektorn. Därför skall borrhålsdiametern inte vara onödigt stor, dock minst 115 mm (av tekniska skäl).
- Vad är foderrör och varför använder man dem?
Foderrör är till för att skydda borrhålet mot att jordlagren rasar in. Dessutom hindras ytvatten från att tränga ner och förorena grundvattnet. Rören tillverkas vanligen av stål (plaströr förekommer) i längder om 3 m resp. 6 m. I samband med foderrörsborrning/neddrivning till fast berg, svetsas rörelementen samman så att en helt sammanhängande och tät vertikal rörledning bildas.
- Kan man utvinna energi ur ett torrt borrhål?
Ja, det kan man, under förutsättning att det fylls med något material som säkerställer kontakten mellan kollektorslangen och berget. Man kan använda borrkax, bentonit (en typ av naturlera), kvartssand osv. Materialet skall ha så hög värmeledningsförmåga som möjligt.I Sverige finns det knappast några områden där borrhålen är helt torra - efter en viss tid fylls de med vatten. Men om ett borrhål är helt tätt och inget vatten kommer in i det, då vattenfyller man det manuellt. Ett tätt borrhål släpper inte heller ut något vatten och borrhålslocket begränsar avdunstningen till ett minimum. Vanligen kontrolleras borrhålets täthet och grundvattennivån genom att fylla på vatten ända upp till markytan. Efter några dagar stabiliseras vattenytan på det djup som anger grundvattennivån.
- Energibrunnsnorm-97 - vad är det för något?
Energibrunnsnorm-97 är ett dokument framtaget av Sverige Geologiska Undersökning. Syftet med dokumentet är att på ett enhetligt sätt presentera de krav som bör gälla för att säkerställa en väl fungerande energikälla till kunden samt minimera riskerna för påverkan av naturresursen grundvatten vid utförande av en energibrunn. Då teknik och förutsättningar förändras och utvecklas kommer normbrunnen revideras årsvis.
- Energibrunnsnormen är än så länge ingen lag (april 99). Idag råder lägst anmälningsplikt för energibrunn, vilket betyder att kommunen skall underrättas om planerad borrning och, i förekommande fall, godkänna installationen. För att godkänna anmälan resp. bevilja borrningstillstånd kräver ett flertal kommuner att normen följs. Såväl SVEP (Svenska Värmepumpföreningen) som ett stort antal försäkringsbolag kräver att normen följs om värmepumpanläggningen skall kunna tilläggsförsäkras resp. försäkras.
Inom en snar framtid kommer SVEP och försäkringsbolagen att kräva att både borrare och installatör skall vara certifierade samt att värmepumpen kommer frå en SVEP-ansluten tillverkare för att försäkringen skall gälla.
- Vad menas med brunnens livslängd?
Ett eneregiborrhål har i princip en obegränsad livslängd med avseende på sin förmåga att leverera värme. Däremot kan de komponenter som ingår i borrhålsinstallationen ha olika livslängd. Idag uppskattas livslängden hos stålfoderrören och kollektorslangen till ca 100 år.
- Kan ett borrhål användas för att kyla inomhusluften?
På grund av de klimatiska förhållanden vi lever i har intresset för kylning av inomhusluften hittills varit ganska begränsat. På senare år, kanske som resultat av flera ovanligt varma somrar, har även kyltekniken uppmärksammats.
Under sommarhalvåret har vi i princip ett mycket begränsat uppvärmningsbehov (frånsett produktionen av varmvatten), samtidigt som vi önskar sänka inomhustemperaturen. Ett sätt att göra det är att installera ett kylsystem som bortför värme från huset. Det vanliga idag är att värmeenergin pumpas rakt ut till utomhusluften, vilket är föga ekonomiskt. Dessutom är driften av de så kallade luftkonditioneringsmaskinerna (oftast kompressordrivna) ganska dyr. Med rätt utrustning kan man istället återföra värmen till energibrunnen med resultat att temperaturen i bergmaterialet höjs något, vilket kommer väl till pass under den kalla årsperioden.
En bra och relativt billig (i förhållande till den totala kostnaden för en värmepumpanläggning) lösning är att låta borrhålet leverera kyla (och samtidigt höja dess temperatur inför den kalla årstiden). Genom installation av luft-vätska värmeväxlare i ett fläktdrivet ventilationssystem, kan inomhusluften kylas ner och värmeöverskottet återföras via kollektorslangarna till borrhålet. Systemet drivs inte av värmepumpen utan av en relativt enkel cirkulationspump. Rådgör med din installatör.
- Kan man värma ett borrhål för att få ut mera värme på vintern?
Visst går det. Dels kan det ske genom att värmen från inomhusluften överförs sommartid till borrhålet via en lämpligt konstruerad värmeväxlarutrustning. Dels kan direkt solvärme utnyttjas genom att via solpaneler värma vätskan i kollektorslangarna. Man bör dock undersöka om ett sådant system är ekonomiskt lönsamt. Finns ett solvärmesystem redan installerat i huset, blir modifieringskostnaden ganska begränsad.
- Hur påverkas mitt hus och trädgård av borrningsarbetet?
Ett seriöst borrningsföretag skyddar både gräsmattan och huset så att dessa inte skadas i onödan. Som kund får du förbereda en körbar väg för riggen - räkna med minst 2 meters bredd. En rigg under arbete behöver arbetsyta på ca 3 m x 4 m - dels för att ställa upp riggen och för att borrarna skall kunna röra sig fritt runt om maskinen. Även om många företag skyddar området närmast riggen med presenningar, får du räkna med avtryck i gräsmattan och en del "lervälling" runt själva borrhålet. I övrigt skyddas husfasaderna med presenning för att undvika stänk och minimera dammbeläggningen på fönstren m m. Moderna borriggar drivs med tryckluft från en kompressor. Du får räkna med en hel del buller under arbetsdagen. Det tar ungefär en dag att borra ett genomsnittligt borrhål under normala förhållanden.
- Vad menas med kollektorslang och kollektorvätska?
Kollektorn är en sluten slangslinga som förbinder värmepumpaggregatet med borrhålet och vanligen löper ända ner till borrhålsbotten. Slangen är tillverkad av polyetenplast och har 32/40 mm i diameter. Slangen får inte vikas när den sänks ner i brunnen, utan man svetsar på en U-böj som gör att kollektorvätskan kan cirkulera utan hinder i slangen. Till U-böjen hör en bottenvikt som hjälper till när man sänker slangen ner till brunnsbotten. Kollektorvätskan (brine) består av en blandning av vatten och etanol. Etanolen utgör ca 1/3 av den totala vätskevolymen och dess uppgift är att förhindra att kollektorvätskan fryser. Ren etanol är en mycket miljövänlig produkt som knappast kan skada miljön omkring borrhålet vid eventuellt läckage. Numera rekommenderas dessutom desinficering av borrhålet före nedsättning av kollektorslang, vilket görs exempelvis med klor (någon deciliter). Åtgärden har i syfte att förhindra spridning av bakterier och mikroorganismer som finns på marken ner i borrhålet.
- Hur djupt behöver man gräva ner kollektorslangen mellan brunnen och huset?
Vanligen förläggs kollektorslangen ca 50 cm under markytan. Eventuell tilläggsisolering av slangen utförs normalt endast på den kalla delen, d v s den som leder kollektorvätskan från huset till brunnen. Som isolering kan exempelvis s k markisolering som läggs ovanpå slangen användas.
- Vilka ingrepp måste man göra i husfasaden?
Vanligtvis placeras värmepumpanläggningen i husets befintliga pannrum, ett källarutrymme eller grovkök. Kollektorslangarna måste då dras igenom husväggen, gärna under marknivån. Med lämplig borrmaskin (slagborr eller diamantborr) borras genomföringshål i husgrunden (källarmuren), vilka efter installationen tätas med expanderande fogskum. Det är viktigt att det tätade genomföringshålet inte släpper in någon fukt med skador på husgrunden som följd. Alternativt kan en ventilationstrumma användas.
- Hur kan jag veta vilket företag man skall anlita?
Sverige har, i motsats till flera andra länder, inte infört något statligt tillståndsförfarande för yrkesverksamma borrare. För att skydda miljön och konsumenterna har därför SGU (Sveriges Geologisk Undersökning) i samarbete med bl a SVEP tagit fram en Energibrunnsnorm samt utfärdat rekommendationer för arbete med värmepumpinstallationer.För att försäkra dig om att värmepumpanläggningen skall motsvara de kvalitets- och miljökrav konsumenterna har rätt att förvänta sig, skall installations- resp borrningsföretaget uppfylla följande krav:
1. kunna uppvisa ett giltigt F-skattebevis
2. ha gällande ansvars- och miljöansvarsförsäkringar som täcker eventuella skador
3. ha erfarenhet av energiborrning och vara certifierat för sitt verksamhetsområde
4. vara medlem i någon branschorganisation
5. arbeten skall utföras i enlighet med gällande energibrunnsnorm.
- Syns det utifrån att man har installerat ett värmepumpsystem?
En professionellt utförd installation kan utan vidare utföras så att anläggningens utomhusdel är i stort sett osynlig. Direkt efter installationen syns spår efter det uppgrävda diket för kollektorslangen. I marken/gräsmattan syns även avtryck/spår efter borriggen (ju lättare rigg desto mindre åverkan) och likaså spår efter borrkaxet i närheten av borrhålsöppningen. Det tar inte långt tid förrän dessa spår försvinner helt. Energibrunnen avslutas upptill med en ca 30-40 cm hög inspektionsbrunn, vilken i de flesta fall kan helt försänkas i marken så att endast locket syns (om det inte kamufleras under en utomhuskruka eller bärbuske).
- Behövs det tillstånd för energibrunn?
Det råder anmälningsplikt för energibrunn – kontakta miljöskyddsförvaltningen i din kommun i god tid innan borrningsarbeten påbörjas. Vissa områden omfattas även av tillstånds- och/eller bygglovsplikt. Eventuella tillstånd skall sökas hos miljö- och hälsoskydsförvaltningen i din kommun.
- Får jag garanti på utfört installations- och borrningsarbete?
Alla arbeten i samband med installation av en värmepumpanläggning omfattas av konsumenttjänstlagen. Självklart får företaget vidga sina garantiåtaganden genom avtal, men konsumenttjänstlagen får aldrig kringgås eller avtalas bort. Det finns inte idag något som beskrivs som "alla i branschen förekommande garantier", även om oseriösa företag påstår motsatsen. Som konsument skall du därför alltid kräva skriftliga garantier, särskilt när dessa sträcker sig längre än konsumenttjänstlagens krav.
- Vilka intyg och dokument skall borrningsföretaget överlämna efter avslutat arbete?
Det är vanligt att borrningsföretaget, utöver själva borrningen, utför även installation av kollektorslangen och drar fram den innanför husväggen. Först och främst skall ett borrningsprotokoll med grundläggande uppgifter om borrhålet (borrningsdatum, djup, dimension, antal meter foderrör, grundvattennivåläge, vissa geologiska uppgifter) lämnas över till konsumenten. Borrningsföretaget har lagstadgad anmälningsplikt till SGU. Man bör också kräva att borrhålets läge på fastigheten (exempelvis i förhållande till huset) markeras på en skiss och en distansskylt sättas upp på lämplig plats.
I samband med montering av kollektorn skall provtryckning göras och tillämpligt protokoll lämnas över till konsumenten. Saknar du något av dessa dokument, kontakta omedelbart din leverantör.
- Vilken tid på året är lämpligast för att installera en värmepump?
Installation av en värmepumpanläggning kan göras året runt. Borrning på vintern, i frusen mark är faktiskt på sätt och vis lättare, då borrkax inte flyter ut över gräsmattan i samma omfattning som på sommaren. Dessutom är risken för att riggen skall skada gräsmattan/marken mindre, däremot är grävning och installation av kollektorslangen mera arbetskrävande. Man borrar inte vid sträng kyla.
- Vad skall jag göra i fall anläggningen inte fungerar som jag har tänkt mig?
Är man av någon anledning inte nöjd med installationen, skall i första hand entreprenören/installatören kontaktas och problemen diskuteras. Om möjligt, begär skriftligt svar på dina anmärkningar. Tycker du att samtalet inte leder någon vart, kontakta Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) för eventuell annmälan.
- Kan flera fastigheter utnyttja samma energibrunn?
Tekniskt sett är det möjligt, men inte något att rekommendera. Först och främst krävs det s k servitut och avtal för anslutna användare. För att tillgodose det ökade energibehovet, måste brunnen dels bli avsevärt djupare och dess diameter måste ökas, vilket inte alltid är ekonomiskt lönsamt. Vid större antal användare får man överväga om separata anläggningar (ett för varje hus) eller någon form av gemensam "värmecentral" är den mest optimala lösningen. Den vanligaste lösningen (och ofta den billigaste) är att varje hus förses med en egen värmepumpanläggning.
- Hur kan jag kontrollera om borrningsföretaget följer gällande energibrunnsnorm / kvalitetskrav?
Någon standardiserad garantiblankett finns inte än. En tydlig anteckning om att energibrunnsnormen följs skall därför finnas i eller bifogas offerthandlingarna. Certifieringsutbildning för borrare väntas komma igång senare under året. I framtiden måste sannolikt samtliga vatten- och energibrunnsborrare vara certifierade för att få utföra borrningsarbeten.
- Vilka dokument / blanketter borde finnas med i offerten resp. dokumentationen efter avslutad installation?
Offerten skall innehålla uppgifter om den erbjudna anläggningen och leveransvillkor: vilken pump och andra nödvändiga komponenter ingår, totalpris inkl. borrning (inkl. moms och andra avgifter), eventuella förbehåll (ex. att röjning av buskar o d inte ingår), försäkran om att energibrunnsnormen följs, information om offertens giltighetstid. Dessutom skall energi- och ekonomisk kalkyl (omfattande första 10-årsperioden) för den offererade anläggningen bifogas.
Energikalkylen skall uppvisa bl a uppskattad total energiförbrukning, ev. besparing mot existerande värmekälla, uppvärmd yta, rumstemperatur osv. Ekonomikalkylen skall baseras på verkliga elpriser och ta hänsyn till eventuella finansieringslån, underhållskostnader m m.
När installationen är klar skall anläggningsdokumentation inkl. provtryckningsprotokoll, borrningsprotokoll, installationsrapport, underhållsföreskrifter m m finnas med i anläggningspärmen. En SVEP-certifierad installatör överlämnar även informationsmaterial om SVEP:s värmepumpförsäkring. Saknar du något i den erhållna dokumentationen, kontakta omedelbart installatören.
Observera att offertunderlaget utgörs ofta av kundens egna uppgifter om känd oljeförbrukning, rumstemperatur, uppvärmd yta m m. Avviker underlaget från de faktiska förhållandena, blir naturligtvis offerten felaktig.
- Hur vet jag att anläggningen levererar den mängd energi som utlovat?
Ta för vana att åtminstone under det första året efter installationen föra en dagbok där avläst elförbrukning, ute- och innetemperatur och andra för anläggningens specifika värden antecknas. På det sättet kan anläggningens funktion dokumenteras samtidigt som du får bra underlag för en realistisk bedömning av husets energiförbrukning.Vid större avvikelser från de i offerten angivna förbrukningssiffrorna kontakta installatören/leverantören för kontroll och justering av anläggningen.
- Vilket värmepumpsystem skall jag satsa på?
Även om det finns ett flertal olika uppvärmningssystem, framstår fyra av dem som de mest effektiva: berg-, ytjord-, sjö- och grundvattenvärme. I de tre först nämnda systemen använder man sig av slutna kollektorslangar fyllda med en lämplig köldbärarvätska. Ett grundvattensystem utformas som ett s k öppet två-brunnssystem, där vattnet pumpas upp till ytan via den ena brunnen och återförs sedan till grundvattenmagasinet via den andra brunnen.
Sjövärmesystem utnyttjar naturligtvis sjö-, havs- eller flodvatten som värmekälla.
Ytjordvärmesystem hämtar energin ur det ytliga jordlagret. Kollektorslangen förläggs på ca 50-100 cm djup och slangslingorna sprids över en relativt stor yta för att inte "stjäla värme" från varandra.
Ett bergvärmesystem hämtar energi ur en djupborrad energibrunn och tar därför knappt någon markyta i anspråk.
Av dessa ovan nämnda system är en bergvärmeanläggning den mest flexibla och den som påverkar närmiljön minst. Bergvärme kan i stort sett installeras överallt, även där förutsättningarna för de övriga systemen (tillgång till vatten, stor markyta) helt saknas.
- Hur vet jag att den installerade värmepumpen klarar att värma upp mitt hus?
Varje värmepumptillverkare håller sig med ett eget beräkningsprogram för att ta fram husets energibehov och därefter val av lämplig värmepump. Finns det redan en annan uppvärmningskälla i fastigheten, exempelvis oljepanna, och bränsleförbrukningen och anläggningsdata är väl dokumenterade, kan värmepumpanläggningens kapacitet lätt räknas fram. I annat fall görs det en uppskattning med hänsyn tagen till husets konstruktion, isolering, boyta, önskad innetemperatur m m. En värmepumpinstallatör/återförsäljare följer oftas tillbverkarnas rekommendationer. Det är dock viktigt att det borrhål som borras för att förse anläggingen med energi dimensioneras så att energibrist inte uppkommer.
- Vad är effekttäckningsgrad respektive energitäckningsgrad?
Effekt- och energitäckningsgrad anges vanligen i procent (%). Energitäckningsgraden talar om hur stor andel av årets energibehov täcks med hjälp av värmepumpen. Normalt ligger detta värde i intervallet 65%-90%, beroende på installatörens/tillverkarens bedömning. Det betyder att den övriga energi som krävs för uppvärmning (10%-35%) täcks med hjälp av andra energikällor, vanligen en elkassett som integreras i värmepumpinstallationen. (Givetvis kan även en ved- eller oljepanna användas för samma ändamål.)
På motsvarande sätt definieras effekttäckningsgraden och även här varierar siffrorna en hel del.
- I offerterna jag har fått från olika värmepumpsäljare anges olika kraftiga pumpar och/eller olika borrhålsdjup. Hur kan jag veta vilka uppgifter är korrekta?
Varje värmepumptillverkare håller sig med ett eget beräkningsprogram. Kontrollera att uppskattningarna av husets energibehov (kWh per år) är någorlunda samstämmiga i alla dina offerter. Skillnaderna i dimensioneringen/valet av värmepumpstorleken kan då bero på olika val av effekt- resp. energitäckningsgrad, pumpens effektivitet m m. Var sceptisk till extremt grunda borrhål, särskilt med tanke på att fördjupning av en redan borrad energibrunn är relativt kostsam och sällan att rekommendera. Bedöm merkostnaden för ett djupare borrhål i förhållande till den totala anläggningskostnaden - ett djupare borrhål ger ett stabilare system.